Skamligt FN!

För fyra år sedan kom jag hem från Kosovo, ett halvårs tjänstgöring i NATO-styrkan KFOR, ett bra jobb. Bredvid oss jobbade Coca Cola poliserna från UNMIK (röda och vita terrängbilar), den lokala polisen KPS samt civila FN-tjänstemän.

De två första såg man och pratade man med ibland. Vi hade tillsammans med UNMIK ansvar för att utbilda KPS… Men UNMIK-polisen var ibland ett skämt (en afrikansk parkvakt kan inte förväntas lära poliser i en europeisk stad att sköta polisarbete, särskilt inte om man vägrar gå ut ur bilen vi minusgrader…), ibland duktiga men väldigt frustrerade hårt arbetande människor. KPS var ganska maktlösa och saknade framförallt helt självförtroende, FN fick man inte röra, den lokala brottsligheten hade ursprung i klanväsen samt i delar av gamla UCK det vill säga, inte röra…

Jag uppfattade då FN-folket i sina vita terrängbilar som högst medelmåttigt kompetenta, de var många, men vad gjorde de? De få jag talade med var inga stjärnskott… Särskilt inte portugisen som köpte prostituerade utanför universitetet i sin vita FN-bil… Diplomatisk immunitet, visst men att skämma ut sig och FN så. Skamligt.

Jag närde tankar på en karriär inom FN, bland sådana medelmåttor kan man säkert slå sig fram tänkte jag… Men jag förstår nu att de inte gått den meritokratiska vägen, att jag knappast hade vartit ett välkommet inslag bland kollegorna. En idealist, en person med en stark övertygelse om rätt och fel, någon som anser att den som förvaltar skattemedel har ett stort, närmast jättelikt ansvar för dem. Men något är ruttet i UNMIKistan. Kanske i hela FN? Var inte Kofi Annans son inblandad i en härva bedrägerier runt FN:s olja mot mat-prgram i Irak? 

Varför tar jag upp det här, jo jag läste idag Maciej Zarembas artiklar (här och här) i ämnet och blev ännu argare, det är inte endast ett par komiska exempel eller någon enstaka skamlös typ som är problemet.

Bedragare, skamlösa topptjänstemän och uppenbarligen helt ointresserade, karriärslystna administratörer är huvudproblemet.

Jag åkte dit som en idealist, kom hem något mer cynisk men med en känsla av att ha uträttat något, ha gjort en insats. Men nu, jag vet inte, är hälften av det Maciej skriver så illa som det verkar så kan inte mina sex månader gjort någon skillnad.

I skamvrån: Frankrike (som så ofta), Islands luftfartsmyndighet, Kosovos guvernörer samt alla skamlösa bedragare.